Mitt liv med hund

Mitt liv som hundmänniska började på allvar när jag var 12 år gammal, min mor införde Happy i familjen. Det var när vi flyttat till Handen 2 mil söder om Stockholm. Happy var av den röda rasen från den gröna ön, dvs en irlänsk setter. Släkt och vänner hade ju alltid haft hund, men inte vi, för i vårat område i Årsta söder om Stockholm bestämde hyresvärden att pälsdjur fick man inte ha.

Happy levde ett långt och lyckligt setterliv Juni 1965 - okt 1979 .Jag flyttade så småningom hemifrån, och livet som studerande och arbetandes på alla möjliga tider gjorde det omöjligt att ha hund.. 1987 hade boende och arbetsförhållanden äntligen blivit sådana att Emma Sunny Pride´s Cherry Blossom kunde flytta in. Även hon var av den ädla irländska setter rasen. Valpkurs hos uppfödaren Yvonne Kojzar samt lydnadskurs på Södra brukshundsklubben tog en stor del av min tid men det var så roligt och Emma var en läraktig tjej som kunde sålt sin själ för en halv Frolic. Efter två år var det dags att införskaffa en kompis till Emma Så Candy anslöt sig till familjen...Candy Sunny pride´s Killala Bay, såg jag första gången när hon var 3 dagar gammal och hon var en härlig hund. Mer tid på valp kurs och därefter Värmdö brukshundsklubb följde.Om nu Emma var den eftertänksamma, kan man nog säga att Candy var den läraktiga.,fast intensiva, allt gjordes i högt tempo och efter tex 4 km tur dragandes sin matte på skidor undrade hon om vi inte skulle gå promenad också. 2 så unga setterflickor krävde en hel del av sin ägare. Jag arbetade på den tiden natt och ägnade mycket stor del av av min vakna tid åt att få trevliga och lydiga hundar. På den tiden bodde jag granne med Globen så det krävdes en hel del lydnad av lösa hundar i det rådjurs rika området. Därefter följde ett långt hopp i hundinförskaffandet. År 2000 kom så Rossi - tre irländska settrar i varierande ålder gladde oss nu. Min ungdomskärlek Henric passade på att dyka upp i mitt liv, och återvinning är modernt så... han tycker också om hundar. Emma gladde oss länge och hon gick bort strax innan sin 15-årsdag.

I min ungdom hade en grannfru Papillon, och vi började nu fundera i dessa banor. Efter intensivt letande kunde vi hämta Mimmi från Papilove på Ekerö, en dag i mars. Jag var under den tiden engagerad i Hundklubben i Ödeshög, dit vi nu flyttat. Mimmi fick gå valpkurs med husse, ett udda par - husse i sina jägarkläder (den var kallt, blåsigt och regnigt!) och lilla Mimmi i ändan på ett litet koppel, medan matte fungerade som instruktör. Mimmi slog sig in på en hedrande andra plats på avslutningsdagens skojiga prov, vilket nog inte riktigt var vad en massa hussar och mattar till andra större och mer läraktiga (?) hundar hade trott från början..( Det var inte matte som höll i examensprovet) Staxt efter Mimmi kom Lotta, först på foder och..Skrutt, min Mascot... Sen, Merry en riktig stjärna med en energi som får settrarna att blekna. Näst sist och minst i vårat Papillongäng kom Maja i Maj 2004.

Nå det var ju kul med papillon. Pigga, trevliga, läraktiga, sams, mindre päls vård än man först tror, följsamma på långpromenader (jodå, att gå en papillon trött är inte lätt) och så ganska behändiga i sitt format! Så flocken ökade snabbt i storlek. Mycket tack vare min trevliga uppfödare Bitte/Pappilove´s kennel. ett tack även till Lena på Golden Leaf´s,( som också haft settrar) som i avsaknads av valpar vid det tillfället tipsade mig om Pappilove´s.

Emma ,Candy och Rossi sitter numer på varsitt litet moln i setterhimlen. Vi vårdar deras minne ömt! Maken ville ju ha en hund att jaga tillsammans med, så Stella anslöt sig till flocken. Varande en spinone, har hon ädelt italienskt ursprung.
Trots sin storlek (ja, hon är ju litet klumpig ibland?..) platsar hon bra tillsammans med sina papillonkompisar. Stella är nu mera storleksmässigt störst men Maja är hennes “överlägsna kullsyster”. Det skiljer bara en dryg månad och nästan 30 kilo, trots detta är det den lilla som styr.
2004 01 16 fick jag min första valpkull och ................sen är man fast.
Så härliga lättlärda hundar i ett lagom format.